Barnombudsmannens årsrapport

Barnombudsmannens årsrapport har kommit. Istället för en överblick om tillståndet för barnen i vårt land väljer BO i år att enbart koncentrera sig på de barn och ungdomar som är placerade på SiS ungdomshem. Läsningen är intressant och belysande. Här finns såväl en beskrivning av placerade barns utsatthet som ett ifrågasättande av hur vården går till. Här finns såväl kritik som beröm.
Jag saknar beskrivningar av barnens och ungdomarnas bakgrund. Hur var deras uppväxtförhållanden? Varför blev det som det blev? De livsberättelser som dessa barn bär med sig rymmer en oerhört stark samhällskritik. Allt från en bristfällig integrationspolitik eller till vad det innebär att växa upp med missbrukande föräldrar eller vad nyfattigdomen innebär. Skulle vi orka och våga ta till oss den kritiken?
Årsrapporten blir ett värdefullt bidrag i det fortsatta arbetet med att utveckla barn- och ungdomavården.

En tumme i kläm

Ledande opositionsråd i Jönköping har fått en tumme i kläm. Det är inte svårt att leva sig in i smärtan. Det gjorde säkert mycket ont och jag önskar Peter en snar bättring.
Men inte något ont utan att det kan föra något gott med sig.
Det är sannerligen inte illa att snabbt både få en insändare om händelsen införd i lokaltidningen och en redaktör att besluta om en intervju där också den webbaserade kollegan hakar på.
För några dagar sedan fick vi också förmedlat genom dessa mediaföretag att Peter Persson inte anser sig ha någon nytta av att varken blogga eller publicera sig på Facebook. Tja - varför skulle han det - när till och med hans klämda tumme får så god publicitet.

Vi som gillar att bli överens

Det är inte bara det att vi som är engagerade i politiken har olika åsikter. Vi skiljer oss också åt genom att vara olika personligheter och genom att ha olika temprament. Dom som får mest uppmärksamhet är dom som gillar att ta strid och att i överkant markera skiljelinjer. Vi som är bra på att hitta samförstånd och konstruktiva lösningar får oftast arbeta i det tysta.
Med åren har jag blivit allt mer medveten om att det är viktigt att vara sig själv och bejaka sin personlighet och läggning. Är jag bra på att få motstridiga viljor att bli överens och bra på att skapa ett bra samarbetsklimat då bejakar jag det även om det inte väcker några rubriker. Det är i alla lägen viktigt att vara sann mot sig själv.
Kanske det rent av är så att de som låter tala om sig och som har förmåga att skapa rubriker och få ett medialt utrymme är beroende av oss som oftast får arbeta i det tysta.