Planeringsdag

Har ägnat förmiddagen åt planering. Kan konstatera att livet efter den politiskt aktiva perioden har skapat luft, utrymme och möjligheter i kalendern. Jag känner mej mer än nöjd med att vara andre ersättare i landstinget och kommer från den positionen att följa landstingspolitiken på lagom avstånd. Men akta er - 2014 kommer jag igen. Om inget oförutsett inträffar ska jag då göra allt för att nomineras som kandidat för Fp till det nya regionparlamentet som då ersätter det nuvarande landstinget.

I politiken kommer jag att vara trogen Folkpartiet. Jag känner mej mer övertygad än någonsin om min politiska tillhörighet. Kan också notera att flera av de övriga partierna orienterar sig mot socialliberalismen, där Fp alltid varit.

Socialliberlismens ideologiska kompass håller över tid med sin starka betoning på andlig frihet, ansvar för och solidaritet med medmänniskan, betydelsen av ett kreativt näringsliv med ett starkt privat ägande, skola och utbildning som ger varje individ förutsättningar till mognad, frihet och utveckling. Listan kan göras lång på ideologiska markörer.

Framför allt har förmiddagens planering handlat på jobbet. Jag har många stimulerande arbetsuppgifter och nu är dom sorterade och uppdaterade. Det känns bra att redan nu veta vad jag i huvudsak kommer att ägna mej åt under både 2011 och 2012. Men jag ska akta mej mycket noga med att fylla på allt för mycket. Jag vill unna både mej och de mina mer av privat tid.

Bygg ut järnvägsnätet

När jag summerar december månad kan jag konstatera att ca 10 timmar försvunnit på grund av förseningar och annat strul i tågtrafiken. Jag försöker så konsekvent det går att prioritera tågresande framför andra färdsätt. Jag gör det framför allt av praktiska skäl - det går att arbeta under restiden och det är bekvämt.

Jag tillhör dom som inte beklagar mig i första hand. Självklart kan man inte alltd förvänta sig att det går att hålla tiderna. Snökaos och kyla går inte att tänka bort. Det ingår i förutsättningarna för resandet att vara förberedd på det som inte borde hända.

Vi är nu i ett läge där tilltron till att komma iväg och komma fram fram i någorlunda rätt tid är oerhört låg. För min personliga del har jag slutat att boka in möten för nära inpå tidtabellstiderna, med allt vad det i sin tur innebär.

Det är naturligtvis lätt att i detta sammanhang skylla på SJ. Men jag anser att kritiken borde riktas högre upp i maktstrukturen.Investeringarna i järnvägsnätet är alldeles för låga. En tågmästare uttryckte det så här för några veckor sedan när vi äntligen kom iväg från Stockholms central -"det är helt enkelt för för många tåg på för lite räls". Det säger sig självt att ska man samordna trafiken för både snabbgående X2000, pendeltåg, regontåg och godståg på samma räls då behöver det inte bli många störningar innan kaos ligger nära.

Det är obegripligt att regeringen förhåller sig så kallsinnig till byggandet av Götalands- och Europabanorna. Infrastruktursatsningar (och satsningar på utbildningsväsendet) är långsiktigt säkra investeringar om man vill fortsätta att utveckla välfärden i vårt land. Det är när vi skapar förutsättningar till att människor kan mötas, när människor får en större arbetsmarknad att tillgå, som den konstruktiva utvecklingen tar fart. Se bara vad som händer i Öresundsregionen. Det nuvarande järnvägsnätet räcker helt enkelt inte till för att hålla dessa ambitioner högt.

När Götalands- och Europabanorna blir verklighet, för det blir dom av nödvändighet förr eller senare, skulle det skapa helt nya förutsättningar för tågtrafiken i vårt land. Därmed också för en fortsatt välfärdsutveckling.