tag:blogger.com,1999:blog-47762866838691945342024-03-08T23:46:47.646+01:00Stig-Arne Tengmer Mina reflektioner, mest om dagsaktuella händelser, politik och kyrka.Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.comBlogger34125tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-81015468693153538092018-06-27T08:26:00.000+02:002018-06-27T08:26:33.362+02:00Stigande resultat i skolan
<br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: calibri;">Det var en glädjande nyhet som kom före midsommar. Läsårets
betygsresultat för årskurs 9 i Jönköpings kommuns skolor visar på en klar
förbättring.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: calibri;">En högre andel elever, i jämförelse med tidigare år, är
efter läsåret 2017/18 behöriga till gymnasiet. Andelen har ökat från 83% till
86%. Räknar man om procentsiffrorna innebär det att ca 40 fler elever än förra
året gick ut grundskolan med större möjlighet att kunna möta vuxenlivet med en
gymnasiekompetens i botten.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: calibri;">Att gå ut årskurs 9 i grundskolan med behörighet till
fortsatta studier är en av de viktiga avstampen i livet. Kan den unge sedan
fullfölja gymnasiestudierna öppnar sig förutsättningarna till bra liv med stora
möjligheter på arbetsmarknaden. Därför är nyheten om att fler gått ut årskurs
nio med godkända betyg glädjande, både för den enskilde eleven och för vår
kommun.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: calibri;">När fler elever lyckas i skolan kommer också företag och
offentliga arbetsgivare att ha fler att anställa. Den gemensamma ekonomin i
samhället växer och vi får bättre förutsättningar att utveckla
välfärdssamhället.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: calibri;">Skolan har ett uppdrag att förmedla ”kunskaper och värden”. Skolan
ska också ”uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att
tillgodogöra sig utbildningen”. Därför är de ökade betygsresultaten ett kvitto
på att lärare och skolledning i vår kommun gör ett bra arbete. </span></div>
<br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: calibri;">Förmodligen spelar det också in att satsningarna på att
skapa mer resurser i förskolan och de lägre årskurserna ger resultat. </span></div>
<br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: calibri;">Man kan ha delade meningar om värdet av betyg och hur dessa
är konstruerade. I brist på annat är betygen ändå den säkraste metoden att
utvärdera hur väl skolans huvudman fullföljer sitt uppdrag, i vilken
utsträckning lärarna lyckats i sin lärargärning och ett ”kvitto” på de
ansträngningar eleven gör i sitt skolarbete. Betygen är urvalsmetoden och
nyckeln till fortsatta studier och yrkesutbildningar.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: calibri;">Trots den glädjande nyheten är det ändå fortsatt allt för
många elever som har svårigheter med att tillägna sig skonans undervisning. Därför
är en prioritering av skolan av stor betydelse, för den enskilde, men också för
samhället i stort.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: calibri;">För Jönköpings del innebär detta bland annat, en
prioritering av resurser till förskolan och de lägre årskurserna, ett aktivt program
för ökad kompetens för lärare och en ökad attraktionskraft för läraryrket,
digitalisering, en skolmiljö som främjar ett bra pedagogiskt arbete, en
resursfördelning mot de elever som behöver mer stöd i undervisningen.</span></div>
<b></b><i></i><u></u><sub></sub><sup></sup><strike></strike><span style="font-family: calibri;"></span>Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-21058920164187848002018-05-25T23:01:00.003+02:002018-05-25T23:01:56.204+02:00Andakt vid RPG:s riksstämmaJag började dagen med att hålla i andakten på RPG:s riksstämma (Riksförbundet Pensionärers Gemenskap) som i år hölls i Jönköping. Du kan ta del av mina ord och tankar här.<br />
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-size: 14pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: "calibri";"><em>"Ni kom till
Jönköping idag, från olika håll. </em></span></span></div>
<em>
</em><br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-size: 14pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: "calibri";"><em>Från norr
längs E4, en av Sveriges vackraste vägar med Vättern, Visingsö, Jönköping och
Huskvarna i blickfånget. Eller från söder med de enorma lagerhallarna och en
ständig långtradartradartrafik till och från detta logistikcentrum. Eller med
tåget, där sträckan Tenhult – Bankeryd också den klassad som en av landets
vackraste. </em></span></span></div>
<em>
</em><br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-size: 14pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: "calibri";"><em>Från norr
och öster, från syd och väst kom ni och ni mötte vår plats, vår stad, med olika
synintryck.</em></span></span></div>
<em>
</em><br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-size: 14pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: "calibri";"><em>Vi skulle
kunna göra en stadsvandring genom kulturkvarteren, men också genom förorterna.
Från områden där människor har det gott ställt, till fattigdom.</em></span></span></div>
<em>
</em><br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-size: 14pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: "calibri";"><em>En vandring
genom centrum idag skulle ge en bild av fest och karneval. Det är marknadsdagar
med liv och rörelse över allt.</em></span></span></div>
<em>
</em><br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-size: 14pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: "calibri";"><em>Det är inte
det ena eller andra infarten som ger den rätta bilden av Jönköping. Inget av perspektiven
ger var för sig ger en helhet. För att få den måste allt vägas samman.</em></span></span></div>
<em>
</em><br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-size: 14pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: "calibri";"><em>Biskopen i
Växjö har låtit tala om sig, bland annat genom att aktualisera människans behov,
inte bara av fysisk, psykisk och social hälsa, utan också av existentiell
hälsa. Den hälsa som prövas i livets olika gränssituationer, vid sjukdom, sorg,
förluster av tidigare förmågor, då tryggheten, självständigheten och
värdigheten sätts på spel.</em></span></span></div>
<em>
</em><br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-size: 14pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: "calibri";"><em>I livets
olika skeden möter vi nya sidor av livet. Många av oss kan vittna om hur
perspektiven har skiftat genom åren. Infarterna till livet har vart olika. Vandringen
genom livets kvarter har lett oss till olika upplevelser och erfarenheter. Det
har ibland varit fest och glädje, rent av karneval. Men där finns också sorgen
och smärtan. </em></span></span></div>
<em>
</em><br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-size: 14pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: "calibri";"><em>Det som en
gång var viktigt för oss, har idag tonats ner. Det som är viktigt nu, hade inte
samma betydelse för några år sedan. Det är som att vi till och från färdas på
en annan ”infart”, eller att vi går en väg som vi inte är riktigt bekant med. Med
nya och annorlunda perspektiv.</em></span></span></div>
<em>
</em><br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-size: 14pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: "calibri";"><em>Lika sanna
som de olika bilderna och perspektiven är av vår stad, lika sanna är de olika
sidorna av livet.</em></span></span></div>
<em>
</em><br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-size: 14pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: "calibri";"><em>I denna
föränderlighet uppmanar oss aposteln att ”<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">stå fasta och vara stadigt rotade i Kristus,
så att ni förmår att fatta bredden och längden och höjden och djupet och lära
känna Kristi kärlek, som är väldigare än all kunskap, tills hela Guds fullhet
uppfyller er.”</b></em></span></span></div>
<em>
</em><br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-size: 14pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: "calibri";"><em>Paulus
skriver om det vi idag skulle kunna kalla för den existentiella hälsan. En
förankring i Gud som håller i livets olika skeenden.</em></span></span></div>
<em>
</em><br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-size: 14pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: "calibri";"><em>Kanske detta
är en av RGP:s viktigaste uppgifter – att ge människor möjlighet att beröras av
livets mening och syfte, att kunna uppleva en förundran över tillvaron, - att
ge människor möjlighet att finna hoppfullhet även när livet är svårt, och att
det finns en väg till en personlig tro och tillit.</em></span></span></div>
<em>
</em><br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-size: 14pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: "calibri";"><em>Min
personliga erfarenhet är att livets olika skeden har ökat och fördjupat min tro
på kärlekens och tillitens Gud, som i Kristus öppnar ett perspektiv som är
väldigare än allt.</em></span></span></div>
<em>
</em><br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-size: 14pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: "calibri";"><em>Amen.</em></span></span></div>
<br />
<br />
<br />
<br />Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-86018434560039448722018-04-20T03:37:00.002+02:002018-04-20T03:37:06.638+02:00Stöd kyrkorna i deras integrationsarbete
<br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: calibri;">Lizette Bülow (SD) ondgör sig i Jönköpings-Poste den 12 april, över att Pingstkyrkan i
Jönköping fått ett beslut i Socialnämnden om medel för sitt integrationsarbete.
Med ett nedvärderande språkbruk tycker hon att Pingstkyrkan ”leker godhetsapostlar”.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: calibri;">Pingstkyrkan, liksom andra kyrkor utgår naturligtvis i sin
mångskiftande verksamhet, från sin kristna tro och övertygelse. Där har
medmänniskan har en viktig plats. </span></div>
<br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: calibri;">En av de berättelser som är normerande för de kristna är den
om den barmhärtige samariern. Det är Jesus som berättar den, som ett svar på
frågan om vem som är vår nästa. Berättelsen handlar om en slagen man som ligger
hjälplös vid vägkanten. Efter att några hastat förbi, av rädsla för sitt eget
liv, stannar en man från ett föraktat grannfolk upp. Reservationslöst tar han
sig an den slagne mannen, ger honom vård och hjälper honom till en trygg plats.
Det står i berättelsen att han ”fylldes av medlidande” med mannen. Jesus
avslutar berättelsen med en uppmaning om att det är så vi ska handla i vårt
möte med den behövande medmänniskan. </span></div>
<br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: calibri;">All heder åt Pingstkyrkan, Immanuelskyrkan, Allianskyrkan
och många andra kyrkor i vår kommun och andra grupper, som fortfarande låter empati och medkänsla
få vara vägledande för sitt handlande i mötet med medmänniskor. </span></div>
<br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: calibri;">Under de år som gått sedan flyktingströmmarna nådde vårt
land under 2015, är det många som har öppnat sina hem och knutit vänskapsband
med nyanlända. Många av de ensamkommande barnen har fått starka band till
människor som brytt sig. </span></div>
<br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: calibri;">Nu står vi inför en situation där många får avslag på sin
asylansökan och ska lämna vårt land. Det borde vara givet att även i den här
fasen uppmärksamma det humanitära arbete som bl a kyrkorna gör. Detta gäller i
synnerhet de unga, där det fortfarande är oklarheter kring de slutliga besluten.
Därför är beslutet om stödet till Pingstkyrkans arbete rätt och enligt min
mening inget man ska ondgöra sig över.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: calibri;">Det finns all anledning att se djupt oroväckande på de
krafter, som till varje pris vill se ett hot i flyktingen, som i första hand
ser en potentiell terrorist i invandraren och som inte drar sig för att ställa
den ena behövande människan mot den andra. </span></div>
<br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: calibri;">Jag hoppas att Pingstkyrkan och andra fortsätter att vara
godhetsapostlar i den tid som är vår. Ni behövs!</span></div>
<b></b><i></i><u></u><sub></sub><sup></sup><strike></strike><span style="font-family: calibri;"></span>Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-21408260757956856522018-03-26T21:37:00.001+02:002018-03-26T21:37:05.553+02:00Därför har inte Jönköping något område som är "särskilt utsatt"<span style="font-family: "calibri";"></span><br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: large;">Jönköping finns inte med på polisens förteckning över kommuner
med särskilt utsatta områden. Inte heller på listan med områden som är i
riskzonen att bli ett särskilt utsatt område. Längre ner på förteckningen finns
ett av kommunens bostadsområden med under rubriken utsatta områden, på plats 53
av 61.</span></div>
<span style="font-size: large;"></span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: "calibri";"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">Ett särskilt utsatt område kännetecknas av ”en social
problematik och kriminell närvaro som lett till en utbredd obenägenhet att
delta i rättsprocessen och svårigheter för polisen att fullgöra sitt
uppdrag”.<span style="margin: 0px;"> </span></span></span></span></div>
<span style="font-size: large;"></span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: large;">Det är inte bara storstadskommunerna som finns med på den här listan. Där finns även kommuner i jämförbar storlek med
Jönköping eller med färre innevånare. </span></div>
<span style="font-size: large;"></span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: large;">Varför har inte något bostadsområde i Jönköping ”tippat över
kanten” och tagits över av destruktiva krafter? Hur kommer det sig att
Jönköping är en förhållandevis trygg kommun att bo och vistas i?</span></div>
<span style="font-size: large;"></span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: large;">Vår kommun kan naturligtvis också drabbas av kriminella
individer eller grupper, ligister eller förvirrade terrorister, bilbränder
eller mord. Detta har hänt och det kommer att hända igen. Men kriminella
element, eller maffialiknande grupper har inte tillåtits att ta över något
geografiskt område. Varför inte här, när så tycks ske på andra orter?</span></div>
<span style="font-size: large;"></span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: large;"><i>Jag tror inte att den relativt gynnsamma situationen i
Jönköping beror på tillfälligheter. Den är ett resultat av en historia, som
både inrymmer en samhällskultur som vuxit fram, kombinerat med medvetet fattade
beslut och prioriteringar. </i></span></div>
<span style="font-size: large;"></span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><i></i><br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: large;">Naturligtvis måste man tillgripa tydliga och resoluta
åtgärder när kriminaliteten tagit över. Kortsiktigt finns då inget annat
alternativ än ett massivt polisarbete. Men vill man förebygga att en sådan
situation etableras eller om man vill vända en negativ situation långsiktigt,
då måste polisen kompletteras med andra åtgärder.</span></div>
<span style="font-size: large;"></span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: large;">Jönköping är i detta sammanhang bra på några saker.</span></div>
<span style="font-size: large;"></span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: large;">Det finns sedan decennier tillbaka en <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">samverkanskultur </b>mellan skola, socialtjänst, polis, fritid, kultur
och bostadsbolag. Man har upparbetade kanaler, känner varandra och kan dra åt
samma håll. När det uppstår problem vet man hur man gemensamt kan ta tag i
detta. </span></div>
<span style="font-size: large;"></span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: large;">Det kommunala bostadsbolag <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Vätterhem</b> har långsiktigt och kontinuerligt underhållit sina
fastigheter. Områden har inte fått förfalla. Man är dessutom aktiv i ett
socialt ansvarstagande.</span></div>
<span style="font-size: large;"></span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: large;">Det finns ett <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">starkt
föreningsliv</b>, även i områden som skulle kunna vara större problemområden än
vad dom är. Föreningslivets betydelse kan inte nog värderas. Det finns ett
tydligt samband mellan föreningsengagemang och en stabil samhällsutveckling. </span></div>
<span style="font-size: large;"></span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: "calibri";"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Kommunen är ”synlig”</b>
och finns representerad på plats i olika kommundelar. Inte bara genom förskolor
och skolor. Till exempel finns de lokala biblioteken kvar och spelar en viktig
roll, där personalen ofta har en bredare funktion för medborgarna än att tipsa
om böcker, även om detta är nog så viktigt. </span></span></span></div>
<span style="font-size: large;"></span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: "calibri";"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Arbetslösheten är relativt
låg</b>, i synnerhet bland inrikes födda. Detta beror inte minst på ett
differentierat näringsliv, som behöver många olika kompetenser. Bekymret är den
höga arbetslösheten bland människor utan gymnasial utbildning. </span></span></span></div>
<span style="font-size: large;"></span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: "calibri";"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Förskolor och skolor</b>
bedriver över tid en stabil verksamhet, med en i jämförelse hög personaltäthet
och med välutbildad personal.</span></span></span></div>
<span style="font-size: large;"></span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: large;">Dessa inarbetade ”tillgångar” måste värnas och
vidareutvecklas, snarare än att hitta på nya. Det handlar om ett kontinuerligt
och tålmodigt reformarbete där ett av målen är att människor ska känna trivsel,
trygghet och framtidstro.</span></div>
<span style="font-size: large;"></span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br />
<div style="margin: 0px;">
<span style="font-size: large;"></span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br /></div>
<span style="font-size: large;"></span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br />
<div style="margin: 0px;">
<span style="font-family: "calibri";"><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br /></span></div>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br /></div>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br /></div>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"></span><br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<br /></div>
<br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<br /></div>
<br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<br /></div>
<br />
<div style="margin: 0px 0px 10.66px;">
<br /></div>
<b></b><i></i><u></u><sub></sub><sup></sup><strike></strike><span style="font-family: "calibri";"></span><br />Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-42273802774069891852018-01-29T14:20:00.000+01:002018-01-29T14:20:14.984+01:00<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: black; font-family: open_sansregular,Helvetica,Arial,sans-serif; font-size: 20px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; margin-bottom: 28px; orphans: 2; text-align: left; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Lördagens ljusmanifestation på Förintelsens minnesdag utanför Sofiakyrkan i Jönköping, blev en värdig stund. Vi tände 73 marschaller som en påminnelse om att det nu är 73 år sedan det första koncentrationslägret befriades och de fasansfulla illdåden blev kända.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: black; font-family: open_sansregular,Helvetica,Arial,sans-serif; font-size: 20px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; margin-bottom: 28px; orphans: 2; text-align: left; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Flera av talarna hjälpte oss alla att påminnas och stärkas i att oförtrutet arbeta för att det som hände aldrig mer måtte hända igen.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: black; font-family: open_sansregular,Helvetica,Arial,sans-serif; font-size: 20px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; margin-bottom: 28px; orphans: 2; text-align: left; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Tack till alla som medverkade och som bidrog till att arrangemanget gick att genomföra med så kort planering.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: black; font-family: open_sansregular,Helvetica,Arial,sans-serif; font-size: 20px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; margin-bottom: 28px; orphans: 2; text-align: left; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Förintelsens minnesdag manifesterades på många platser i vårt land. Statsminister Stefan Löven talade i Stockholms Synagoga. Det är väl värt att citera några meningar ur hans tal: </div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: black; font-family: open_sansregular,Helvetica,Arial,sans-serif; font-size: 20px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; margin-bottom: 28px; orphans: 2; text-align: left; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
"<i>För att kunna bekämpa antisemitismen i Sverige, behöver vi se dess olika rötter.</i></div>
<span style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: transparent; color: black; display: inline !important; float: none; font-family: open_sansregular,Helvetica,Arial,sans-serif; font-size: 20px; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-align: left; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
</span>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: black; font-family: open_sansregular,Helvetica,Arial,sans-serif; font-size: 20px; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; margin-bottom: 28px; orphans: 2; text-align: left; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
<i>Den finns i högerextrema och nynazistiska grupper, som behöver belysas och bemötas som de terrorister de är, eller riskerar att bli. Den finns i vänsterextrema grupper, som faller ned i antisemitiska argument och konspirationsteorier, på ett sätt som aldrig kan försvaras eller bortförklaras. Den finns i fundamentalistiska islamistiska miljöer, inspirerade av terrorsekter och fanatiker.</i></div>
<span style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: transparent; color: black; display: inline !important; float: none; font-family: open_sansregular,Helvetica,Arial,sans-serif; font-size: 20px; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-align: left; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
</span>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: black; font-family: open_sansregular,Helvetica,Arial,sans-serif; font-size: 20px; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; margin-bottom: 28px; orphans: 2; text-align: left; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
<i>Men utöver det ser vi också antisemitismen hos vuxna och barn som flytt till Sverige. Människor som inte alls behöver vara djupt troende, men som under hela sitt liv har blivit utsatta för antisemitisk propaganda, genom berättelser, genom tidningar, genom TV, ofta orkestrerad eller påhejad av de förtryckande regimer som de har flytt ifrån.</i></div>
<span style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: transparent; color: black; display: inline !important; float: none; font-family: open_sansregular,Helvetica,Arial,sans-serif; font-size: 20px; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-align: left; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
</span>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: black; font-family: open_sansregular,Helvetica,Arial,sans-serif; font-size: 20px; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; margin-bottom: 28px; orphans: 2; text-align: left; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
<i>Och jag bryr mig inte om i vilken skepnad eller form hatet visar sig.<br style="box-sizing: border-box;" /> Var än antisemitismen finns, ska den belysas och bekämpas."</i></div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: black; font-family: open_sansregular,Helvetica,Arial,sans-serif; font-size: 20px; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; margin-bottom: 28px; orphans: 2; text-align: left; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Talet var välgörande tydligt och fritt från undanglidningar eller risk för olika tolkningar. </div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: black; font-family: open_sansregular,Helvetica,Arial,sans-serif; font-size: 20px; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; margin-bottom: 28px; orphans: 2; text-align: left; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
I Jönköping kommer vi redan om några veckor att påbörja planeringen av Förintelsens minnesdag 2019. Det är vår ambition att detta ska bli en tradition i vår stad.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: black; font-family: open_sansregular,Helvetica,Arial,sans-serif; font-size: 20px; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; margin-bottom: 28px; orphans: 2; text-align: left; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
<i><u>"Var än antisemitismen finns, ska den belysas och bekämpas."</u></i></div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: black; font-family: open_sansregular,Helvetica,Arial,sans-serif; font-size: 20px; font-variant: normal; letter-spacing: normal; margin-bottom: 28px; orphans: 2; text-align: left; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Aldrig mer får detta ske!</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: black; font-family: open_sansregular,Helvetica,Arial,sans-serif; font-size: 20px; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; margin-bottom: 28px; orphans: 2; text-align: left; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
<i><u><b><br /></b></u></i></div>
<b></b><i></i><u></u><sub></sub><sup></sup><strike></strike><i></i><br />Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-24316306887946442532018-01-26T14:43:00.000+01:002018-01-26T14:43:10.201+01:00Förintelsens minnesdag
<br />
<div style="line-height: normal; margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="color: #4d4d4d; font-family: "Arial",sans-serif; font-size: 10.5pt; margin: 0px;">Den 27 januari infaller den internationella minnesdagen för Förintelsens
offer. Runt om i världen samlas människor i manifestationer av olika slag för
hedra minnet av alla som mördades under Förintelsen. </span></div>
<br />
<div style="line-height: normal; margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="color: #4d4d4d; font-family: "Arial",sans-serif; font-size: 10.5pt; margin: 0px;">Det var den 27 januari 1945 som förintelselägret Auschwitz-Birkenau
befriades. Det som var känt och erkänt av ett fåtal, blev då en kunskap för
alla. Den nazistiska regimen i Tyskland hade på ett systematiskt och
industriellt sätt, med alla till buds stående medel, försökt utrota de människor
som inte var önskvärda i det ”tredje riket”.</span></div>
<br />
<div style="line-height: normal; margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="color: #4d4d4d; font-family: "Arial",sans-serif; font-size: 10.5pt; margin: 0px;">Trots att nazisterna var medvetna om krigsutgången satsade man ända in i
slutet av kriget på att fullfölja sin djävulska plan – att utrota icke
önskvärda människor. Riket skulle rensas från alla som inte var av ”rätt ras”,
eller som hyste en annan uppfattning om samhällsutvecklingen, eller som på
annat sätt var oönskade. Den nazistiska planen var inte enbart att geografiskt
utvidga det tyska riket, den gick i lika hög grad ut på att skapa en etnisk
homogen befolkning.<span style="margin: 0px;"> </span></span></div>
<br />
<div style="line-height: normal; margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="color: #4d4d4d; font-family: "Arial",sans-serif; font-size: 10.5pt; margin: 0px;">När nazismens illdåd summerades kunde man konstatera att 6 miljoner judar
och uppskattningsvis 500 000 romer hade mördats. Utöver dessa folkgrupper
avrättades också tusentals politiska motståndare, homosexuella, människor med
funktionsnedsättning, Jehovas vittnen. </span></div>
<br />
<div style="line-height: normal; margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="color: #4d4d4d; font-family: "Arial",sans-serif; font-size: 10.5pt; margin: 0px;">Det är nödvändigt att i varje tid vara vaksam på de tendenser som riskerar
att återupprepa förintelsens mardröm. Sedan 2001 är därför den 27 januari Förintelsens
minnesdag en nationell minnesdag i vårt land. År 2005 deklarerade FN denna dag
som en internationell minnesdag. <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Aldrig
mer får förintelsen återupprepas</b>.</span></div>
<br />
<div style="line-height: normal; margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="color: #4d4d4d; font-family: "Arial",sans-serif; font-size: 10.5pt; margin: 0px;">På lördag (27 januari kl 17.00) arrangerar vi en ljusmanifestation utanför
Sofiakyrkan i Jönköping i anslutning till Förintelsens minnesdag. Vi gör detta
av två skäl.</span></div>
<br />
<div style="line-height: normal; margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="color: #4d4d4d; font-family: "Arial",sans-serif; font-size: 10.5pt; margin: 0px;">De människor som fick sätta livet till, som avlivades, i
koncentrationslägren får inte bli bortglömda. Dessa våra medmänniskor hade samma
rätt till liv som vi. De möjligheter till ett gott liv som de alla borde haft
avslutades istället på det grymmaste sätt. Vi vill att deras livsöden inte blir
bortglömda, utan att dom får en plats i vårt medvetande. <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Därför måste minnet av förintelsen, ständigt, vara aktuell.</b></span></div>
<br />
<div style="line-height: normal; margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="color: #4d4d4d; font-family: "Arial",sans-serif; font-size: 10.5pt; margin: 0px;">Återigen ser vi att människor dras till auktoritära rörelser. Nynazismen
vinner anhängare i vår tid. Dessa rörelser, antingen förnekar att förintelsen
ägt rum eller förminskar dess betydelse eller rent av hyllar det fasansfulla
som hände. Vi tror att kunskap om förintelsen, att vi påminns om den och att vi
manifesterar vår tro på ett samhälle där alla har samma värde, är ett värn mot
att dessa rörelser växer. <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Därför måste
alla demokratiska krafter samarbete och slå vakt om det öppna och demokratiska
samhället.</b></span></div>
<br />
<div style="line-height: normal; margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="color: #4d4d4d; font-family: "Arial",sans-serif; font-size: 10.5pt; margin: 0px;">Minnesdagen har tidigare inte manifesterats offentligt i Jönköping. I år
gör vi det och vår ambition är att minnesdagen ska bli ett årligt återkommande
arrangemang.</span></div>
<br />
<div style="line-height: normal; margin: 0px 0px 10.66px;">
<span style="color: #007000; font-family: Arial;"><br /></span></div>
<b></b><i></i><u></u><sub></sub><sup></sup><strike></strike>Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-34836732413579748272018-01-16T10:35:00.000+01:002018-01-16T10:37:04.967+01:00Amnesti åt ensamkommande barn<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: "calibri";">Under 2015 sökte ett stort antal flyktingar asyl i vårt
land. Många av dom var barn. Kriget i Syrien var den stora anledningen. Men många
var också ensamkommande barn från Afghanistan. Dom kom hit därför att vårt land
välkomnade dem. Två statministrar i rad fällde omskrivna yttranden. Vi
uppmanades att ”öppna våra hjärtan” för människorna som kom och vi trodde på
orden om att vårt land ”bygger inga murar” mot människor på flykt.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: "calibri";">Många av de ensamkommande barnen har mött engagerade
medmänniskor. Bara i vår kommun, Jönköping, har hundratals människor tagit sig
an flyktingar i allmänhet och ensamkommande barn i synnerhet. Man möts på
språkkaféer, kulturkvällar och ett antal hem har upplåtits. Enskilda medborgare
och föreningar har gjort storartade insatser. Det civila samhället har återigen
visat sin styrka.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: "calibri";">Vi har mött unga människor som vill få en möjlighet till ett
värdigt liv. Ambitiösa unga, som pluggar och är intresserade, som gör vad dom
kan för att anpassa sig till förhållandena i vårt land. Naturligtvis har vi
också mött en och annan som är motsatsen. Konstigt vore annars.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: "calibri";">Men från ett välkomnande och inbjudande har ”signalerna”
förbytts till det motsatta. Numera stämplas man inte med bruna politiska färger
när man t ex ifrågasätter barnens ålder, eller deras livshistoria, eller dra
långtgående slutsatser mellan till exempelvis invandring och kriminalitet.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: "calibri";">De ensamkommande barnen har fastnat i en handläggningsprocess
av deras asylansökan som dragit ut på tiden. Åren har gått och många av barnens
åldrar har skrivits upp. </span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: "calibri";">Hanteringen av, i synnerhet, de ensamkommande barnen från
Afghanistan är en härva av dålig hantering. Istället för ett snabbt beslut om
en generell amnesti för de barn som kom hit 2015, har vi hamnat i ett läge där
unga människor och deras närmaste i form av kontaktpersoner och engagerade
medmänniskor, hamnat i ett limbo. </span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: "calibri";">I stället för att de unga skulle kunna se framåt och på
riktigt etablera sig i vårt land, har vi nu ett ökat antal unga med dåligt
psykiskt mående, som sitter fast i boenden som passiviserar eller i sämsta fall
skapar destruktiva subkulturer. </span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: "calibri";">Jag anser att två beslut borde fattas.</span></div>
<br />
<ul style="direction: ltr; list-style-type: disc;">
<li style="color: black; font-family: "Calibri",sans-serif; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;"><div style="color: black; font-family: "Calibri",sans-serif; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0cm; mso-list: l0 level1 lfo1;">
I en rättsstat borde de orimligt långa
handläggningstiderna leda till en praxis där besluten fattas utifrån den ålder
den asylsökande hade vid ansökningstillfället.</div>
</li>
<li style="color: black; font-family: "Calibri",sans-serif; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;"><div style="color: black; font-family: "Calibri",sans-serif; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 8pt; margin-top: 0cm; mso-list: l0 level1 lfo1;">
Vårt land har tidigare goda erfarenheter av att
ge en generell amnesti till grupper av flyktingar. Varför skulle det inte
fungera igen, när det gäller de minderåriga från Afghanistan, som kom hit under
2015?</div>
</li>
</ul>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: "calibri";"> </span></div>
Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-55559874520406164632017-09-04T12:24:00.001+02:002017-09-04T12:24:44.359+02:00Bergets dag i Taberg<div><span style="font-family: 'Helvetica Neue Light', HelveticaNeue-Light, helvetica, arial, sans-serif;">Varje år arrangeras Bergets dag i Taberg. I lördags var det dags igen. Det blev en mycket lyckad dag. Föreningar, församlingar, företagare och inte minst en mycket engagerad och kompetent arrangörsgrupp "gjorde evenemanget". Naturligtvis bidrog den klarblå himlen till att dagen blev så bra.</span></div><div><br></div><div>Från scenen höll lokalradions "Hasse P" ihop det hela. America hymns underhöll med countryinspirerad sång och musik. Tabergs Musikkår och drillflickorna stod för "pompa och ståt". Knatteloppens speaker, idrottsläraren Per Sundkvist, stod inte medias idrottsreferenter efter.</div><div><br></div><div>Missionskyrkan scouter såldes grillade korvar och annat scout-tilltugg. "Hopp för Honduras" serverade våfflor och Tabergs hotell serverade lunch.</div><div><br></div><div>Jag hade två uppgifter under dagen. Jag sjöng med i kyrkorna gemensamma sångkör, som tillsammans med Musikkåren och publiken sjöng ett antal läsarsången och gospels. </div><div><br></div><div>Den andra uppgiften var att kampanja för Liberalerna. Båda uppgiftena var lika roliga och inspirerande.</div><div><br></div><div>I det material vi delade ut fokuserade vi Liberaler på hur vi vill lösa den besvärliga skolsituationen i Taberg och Månsarp. Barnantalet växer i vår kommundel och lokalerna räcker inte till. Det är trångt, för trångt. Och värre blir det om inget görs.</div><div><br></div><div>Behovet av lokaler för förskola och skola kan inte lösas på annat sätt än att det beslutas om stora investeringar. Samtidigt måste dessa göras på ett sätt så att dom är framåtsyftande.</div><div><br></div><div>Vid <u>Månsarpsskolan</u> vill vi bygga en helt ny förskola med plats för fler barn än idag. Förskolelokalerna är i nuläget inrymda i skolan. När en ny förskola är byggd flyttar skolan in i de nuvarande förskolelokalerna. Eleverna kan då gå kvar till och med årskurs 6 och behöver då inte byta skola förrän till högstadiet.</div><div><br></div><div><u>Taheskolan</u> ska byggas till så att eleverna även där kan gå kvar till och med årskurs 6. Just nu pågår en diskussion om att flytta hela skolan till tillfälliga lokaler i det som tidigare var kontor och centrallager för Intersport. Detta skulle vara en mycket bra lösning. För egen del kommer jag att föreslå att kommunen samtidigt söker en helt ny permanent placering av Taheskolan. Den tillfälliga lösningen skulle ge möjlighet till det.</div><div><br></div><div>Det finns långtgående planer på att bygga till <u>Ullstigens förskola.</u> Om man finner en ny lösning för Taheskolan skulle förskolan istället kunna flytta in i Taheskolan.</div><div><br></div><div>Idag flyttas eleverna över från Taheskolan till <u>Tabergsskolan</u> från årskurs 4. Om man slipper den flytten kanske Tabergsskolan kan räcka till med nuvarande lokaler.</div><div><br></div><div>Eftersom samhället kommer att växa behövs <u>ytterligare en förskola.</u> Denna ska då placeras vid i det nya bostadsområdet som planeras vid Åsasjön.</div><div><br></div><div>Om ovanstående genomförs kommer Flahultsskolan som högstadieskola att räcka till, i och med att års 6 inte längre är kvar där. Detta förutsätter också en del lokalinvesteringar i Norrahammar, främst på Slättenskolan.</div><div><br></div><div><i><b>Det var många som vill diskutera dessa frågor och den här veckan bli det en del efterarbete för att ge alla dessa relevanta svar på dras frågor.</b></i></div><div><br></div>Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-26884633596218755152017-07-06T04:52:00.000+02:002017-07-06T04:52:22.933+02:00Erfarenheter av sjukvårdenHälso- och sjukvården är en av våra viktigaste samhällsfunktioner. Människan är aldrig så sårbar och aldrig så beroende av det gemensamma som när sjukdomen slår till.<br />
<br />
Berättelserna om när det blivit fel i behandlingen eller när resurserna inte räckt till är många. Och för den enskilde som drabbats är det ofta förödande. Goda erfarenheter av vården "drunknar" i dess motsats.<br />
<br />
Själv har jag goda erfarenheter av sjukvården. Jag är i stort sett en nöjd patient. Kanske främst därför att den åkomma jag haft bekymmer av sedan tonåren har tagits om hand. Trots att den gett mej en hel del bekymmer har jag ändå ett bra liv.<br />
<br />
Utöver denna "kroniska åkomma" drabbas jag nu och då av diverse åkommor, som de flesta andra. Bara de senaste veckorna har jag behövt Vårdcentralens hjälp vid tre tillfällen (det jag nu skriver om är Norrahammars Vårdcentral i Jönköping). Vid samtliga dessa tillfällen har det varit lätt att "komma fram". Jag har fått tid för besök samma dag eller dagen därpå. Vid ett av tillfällena tyckte min kära hustru att jag inte skulle nöja mej med den ordination jag fick per telefon. Och detta accepterade man direkt.<br />
<br />
Vid samtliga dessa besök har jag inte behövt bli sittande i väntrummet. Väntetiden har varit som längst 5 minuter. Jag har blivit vänligt och korrekt bemött.<br />
<br />
Undersökning och provtagning har genomförts professionellt och med respekt för den personliga integriteten. Man har ställt en tydlig diagnos med rekommenderad behandling.<br />
<br />
Från det att jag anlänt till Vårdcentralen har det tagit som längst 20 minuter innan jag varit klar. Vid två av dessa tillfällen har doktorn "skrivit ut" medicin, som jag kunnat ta ut direkt i anslutning till besöket. Apoteket ligger vägg i vägg med Vårdcentralen.<br />
<br />
Min erfarenhet av Hälso- och sjukvården är således god, mycket god. Jag är således en mycket nöjd patient.<br />
<br />
Jag skulle därtill vilja påstå att min erfarenhet delas av fler än av dem som har en motsatt upplevelse. Detta styrks av de utvärderingar som görs.<br />
<br />
Mot denna bakgrund är det ändå viktigt att missförhållanden och felbehandlingar blir uppmärksammade. Den samhällsmodell vi har med en i huvudsak skattefinansierad vård, innebär att vi har rätt att ställa höga förväntningar och krav på sjukvården. När fel begås eller resurserna inte räcker till är detta erfarenheter som är viktiga anledningar till utveckling och förbättring av vården.<br />
<br />
Sjukvården står inför stora utmaningar framöver. Vi blir allt fler som tillhör gruppen äldre, som dessutom lever allt längre. Förväntningarna på sjukvården från medborgaren kommer inte att minska, de kommer att öka. Nya behandlingsmetoder, teknisk utrustning och allt mer sofistikerade mediciner kommer att driva utvecklingen och därmed kostnaderna.<br />
<br />
Kortfattat och övergripande är det några utvecklingslinjer som jag tror blir viktiga framöver. <br />
<ul>
<li>Ett större fokus och mer resurser bör riktas mot primärvården, vårdcentralerna. Gärna längre öppettider och en större flexibilitet att förlägga verksamhet "nära människorna".</li>
<li>Digitaliseringen av vården är bara i början av de möjligheter den kan medföra. Allt från journalföring, ordination, förskrivning av recept och behandling.</li>
<li>Den högspecialiserade vården av människor med svåra sjukdomar kan inte utvecklas över allt. Det viktiga är inte var dessa insatser sätts in utan att dom utförs med hög kompetens och är av hög kvalitet.</li>
<li>Den situation där många multisjuka och äldre upplever att man slussas fram och tillbaka måste tas på allvar. Begreppet "medicinskt färdigbehandlad" måste kompletteras med ett omvårdnadstänkande som tar hänsyn till hela människans behov.</li>
</ul>
<i>Vid mitt senaste besök på Vårdcentralen fick jag diagnosen <u>borrelia</u>. Ett litet fästingbett var orsaken. Med en penicillinkur är jag dock redan på bättringsvägen.</i><br />
<i><br /></i>
<br />
<br />
<br />
<br />Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-14813135088588076432017-06-24T13:30:00.001+02:002017-06-24T13:30:30.355+02:00MedlidandeBibelberättelsen vi läser i kyrkorna idag är den om när Jesus förvandlar fem bröd och två fiskar så att det blir till mat som mättar många, flera tusen människor.<br />
<br />
Planen för dagen var att Jesus och hans lärjungar skulle dra sig tillbaka. Det hade varit mycket och man behövde få vara i fred och vila. <br />
<br />
Det hör till livet att man behöver pauserna. Dagar då man får stänga ute allt det andra. När Gud skapat allt behövde även hen vila, på den sjunde dagen. Vilan hör livet till. Hur den får plats i våra liv ser olika ut. Oavsett hur, så behöver vi den.<br />
<br />
Trots detta behov blev det inte som man planerat. Människorna följde efter och trängde sig på.<br />
<br />
I berättelsen står det att "Jesus fylldes av medlidande med dem". Man slapp inte undan "de andra", deras frågor och deras behov.<br />
<br />
I en av kyrkans trosbekännelser läser vi orden om Jesus att han var "sann Gud och sann människa". Berättelserna om honom, hans förhållningssätt och inställning till andra ger oss en bild av både vem Gud är och vad människan egentligen borde vara. Det är en bild av att inte slippa undan.<br />
<br />
Den bild av Gud som Jesus ger är inte om en Gud på avstånd. Den är erfarenheten av denna "någon" som möter oss där vi är och i det liv som blivit vårt.<br />
<br />
Människorna som trängde sig på blev hungriga. Och man var i en öde trakt. När man inventerade sina tillgångar var det inte mycket. När Johannes återger den här händelsen berättar han att det är en pojke som har fem bröd och två fiskar. Detta obetydliga blir till en tillgång som resulterar i att alla kan äta sig mätta.<br />
<br />
I den kristna tradition som jag har vuxit upp i är medmänniskan viktig. När missionsförsamlingarna bildades på 1800-talet var det inte bara den personliga tron som stod i centrum. Där fanns också omtanken om medmänniskan.<br />
<br />
Långt innan det fanns en organiserad socialtjänst och äldreomsorg såg människorna i missionsförsamlingarna till att samla in pengar och bistå med hjälp till de behövande. Långt innan det fanns biståndsarbete bland människor i andra länder ordnade den kristna missionen med skolundervisning och sjukvård för medmänniskor i andra länder.<br />
<br />
<i><b>Civilsamhället är starkt i vårt land. Det beror bland annat på alla de enskilda och grupper som läst berättelsen som "brödundret" och som bildligt talat gett sina fem bröd och två fiskar. För medmänniskans skull.</b></i><br />
<i><b><br /></b></i>
<br />
<br />
<br />
<br />Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-3578248292590210902017-06-22T12:00:00.000+02:002017-06-22T12:00:19.885+02:00Stopp för utvisning av barn och unga till AfganistanDet var ett glädjande besked i veckan från Liberalerna att man tar ställning för att tillsvidare stoppa utvisningarna av barn och unga till Afghanistan.<br />
<br />
Bakgrunden till beslutet är det försämrade säkerhetsläget i Afghanistan. Enligt Migrationsverkets analys väntas situationen förvärras ytterligare. Tyskland har redan fattat beslut om ett tillfälligt stopp för dessa utvisningar.<br />
<br />
Som socialliberal välkomnar jag beslutet. För min del hade man gärna fått gå ytterligare ett steg längre och fattat beslut om en allmän amnesti för de ensamkommande barn som redan fanns här när asylreglerna ändrades.<br />
<br />
Jag tycker att det finns tungt vägande skäl till att låta dessa barn stanna i vårt land.<br />
<br />
Vi blir idag avrådda från att åka till Afghanistan. Det är för farligt. Men detta gäller tydligen inte alla, inte ensamkommande barn. Med den praxis som råder idag gör vi en oacceptabel skillnad på människor.<br />
<br />
Många av dessa barn och unga fanns i vårt land när beslut fattades om de nuvarande asylreglerna. Man beslutade då om något så anmärkningsvärt som en retroaktiv lagstiftning, dvs den gällde bakåt, mot förhållande som rådde innan beslutet fattades. <br />
<br />
Man kan ha synpunkter på den praxis som då rådde, med i princip helt öppna gränser. Men som det var då så uppfattade dessa barn att det var till bland annat Sverige man skulle ta sig. Där kunde man få möjligheten till ett bättre liv.<br />
<br />
Så kom dom hit. De allra flesta tog sig an utmaningen att anpassa sig och acklimatisera sig i vårt land (undantag fanns och finns naturligtvis). Efter ett tag möts man av nya besked. Tyvärr, det är inte säkert att du får stanna här. Förutsebarhet är en av lagstiftningens viktigaste komponenter. Den frångicks i beslutet om den nya asyllagen.<br />
<br />
Många enskilda människor och organisationer har under de här åren gjort stora insatser för dessa barn. Utan deras engagemang hade läget varit än mycket svårare. Många privatpersoner har upplåtit sina hem, ägnat tid åt läxhjälp, sociala kontakter och organiserat aktiviteter för dessa barn. Man har bjudit på något av det mest "svenska" som finns - visat medmänsklighet och solidaritet i praktisk handling. Detta engagemang ska staten vara rädd om och inte "löna" med ett misstroende.<br />
<br />
I nuläget mår många av dessa barn och unga mycket dåligt. En del biter ihop och presterar förvånansvärt bra i skolan. Just nu går många av dom i vår kommuns sommarskola. Andra går in i självskadebeteende. Ytterligare andra utvecklar ett antisocialt beteende. En del går "under jorden".<br />
<br />
<i><b>Kan Tyskland fatta ett beslut om tillfälligt stopp för utvisningar av barn till Afghanistan borde Sverige kunna göra detsamma!</b></i><br />
<br />Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-67171372633274288192017-06-21T13:03:00.001+02:002017-06-21T13:03:42.932+02:00Gårdagens sammanträde med Regionfullmäktige i Jönköping blev en lång tillställning. Vi startade kl 09.00 och var klara först kl 19.30. Detta trots att det inte var särskilt många punkter på dagordningen.<br />
<br />
Ibland kan man reflektera över betydelsen och värdet över debatterna i fullmäktige. Det mesta är klart innan sammanträdet, partierna har positionerat sig och blocken är överens. I de flesta fall är man dessutom överens över blockgränserna.<br />
<br />
Trots detta har debatterna ett stort värde. Det är i dessa som argumenten vässas. Brister i den egna argumentationen och ställningstaganden blir tydliga. Över tid mejslas synsätt och handlingslinjer fram.<br />
<br />
Risken med debatterna kan vara att dom uppfattas att irrelevanta för medborgarna. Det är viktigt att människor ser att det inte finns en koppling mellan den verklighet man lever i när man t ex behöver hjälp av sjukvården och den debatt som politiken för. Jag är inte alltid säker på att så är fallet alla gånger.<br />
<br />
Det viktigaste beslutet i går var investeringsbeslutet i en ny bussdepå i Jönköping. Bussdepån är en förutsättning för en fortsatt god utveckling av kollektivtrafiken.<br />
<br />
Som ersättare i Regionfullmäktige kan man inte ha för höga krav på sig själv när det gäller att delta i debatten. Jag nöjde mej i går med ett inlägg när delårsrapporten debatterades. I vårt län finns ca 4500 asylsökanden. 80% av dessa är 80% hälsoundersökta. Detta är bra. Det är en preventiv insats som gör nytta såväl för den enskilde som för samhället.<br />
<br />
Hälsoundersökningarna är en av flera viktiga åtgärder för att integrationen ska bli bra. Kanske inte den viktigaste, men dock betydelsefull. Får vi integrationen att fungera kommer många av de asylsökande att bidra till en fortsatt utveckling av vårt samhälle, på samma sätt som tidigare grupper har gjort.<br />
<br />
<br />Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-38101719111992770362011-06-10T20:27:00.000+02:002017-06-18T15:38:42.001+02:00SkolavslutningDet hör försommaren till att vara med på barnbarnens skolavslutning. Idag har jag varit med på Hovslättsskolans skolavslutning. Den hölls i Missionskyrkan. Vi har lyssnat till vacker sång och musik framförda av elever och ett utmärkt tal av skolans rektor. Traditionsenligt har vi gemensamt stämt in i såväl Idas sommarvisa som Den blomstertid nu kommer.<br />
Det var en fin högtid, fylld av sommar och tradition.<br />
<br />
I debatten har skolavslutningarna blivit till ett problem. Det ifrågasätts om man får sjunga psalmer? Eller om man överhuvudtaget får hålla den i en kyrka?<br />
<br />
Jag har tre reflektioner om den här debatten.<br />
<br />
För det första. I ett öppet, demokratiskt och mångkulturellt samhälle behöver det inte finnas en motsättning mellan värdet av det gemensamma och respekten för det som skiljer oss åt. Kanske är det tvärtom så att vi i det här sammanhanget behöver slå vakt om de gemensamma högtiderna och traditionerna. Skolavslutningarna är en sådan. Vi möts för att tillsammans med barnen vara med om ett viktigt avstamp i livet. När Hovslättsskolans rektor läste upp namnen på eleverna i årskurs 6 och som i och med skolavslutningen nu går vidare till andra skolor var det att uppmärksamma en viktig händelse i samhället. Nu var ytterligare en årskull klar att gå vidare i livet. <br />
För att uppmärksamma dessa livets avstamp behöver vi skolavslutningen som en tillgång och en högtid och inte se den som ett problem.<br />
<br />
För det andra. I ett öppet, demokratiskt och mångkulturellt samhälle är man naturligtvis medveten om betydelsen av att forma skolavslutningen på ett sådant sätt att alla kan vara med. Att det blir så är rektorns ansvar. Men detta motsätter inte att man kan vara i en kyrka, att man sjunger en psalm, eller att prästen/pastorn hälsar välkommen (som värd på stället). Ibland verkar de som motsätter sig till att vara i en kyrkolokal eller att man sjunger en psalm vara mer religiösa än vad troende människor faktiskt är. Det finns inget religiöst som smittar bara för att man är i en kyrkolokal eller för att man sjunger någon av de psalmerna som är sprungna ur det svenska kulturarvet. Den här debatten blir lika skev som när det uppstår en motsättning mellan att fira nationaldagen och att bejaka den internationella samhörigheten.<br />
<br />
För det tredje. Kyrkfolket har också ett ansvar så att skolavslutningen inte blir ett problem utan en tillgång. Om man ser skolavslutningen som ett tillfälle att passa på, då är man med och skapar problemet. <br />
I Hovslätts Missionskyrka var man föredömliga som värdar. En ljudanläggning som fungerade utmärkt och som sköttes av två av skolans elever. Extra stolar sattes fram så att alla fick plats. I pausen mellan de två skolavslutningarna hade man ordnat fika. När allt var klart behövde skolans personal inte bekymra sig om efterarbetet. Det tog kyrkfolket hand om. För detta ska man ha uppskattning och inte ses som ett problem.Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-83127540481544389402011-01-05T12:20:00.003+01:002011-01-05T12:51:48.891+01:00PlaneringsdagHar ägnat förmiddagen åt planering. Kan konstatera att livet efter den politiskt aktiva perioden har skapat luft, utrymme och möjligheter i kalendern. Jag känner mej mer än nöjd med att vara andre ersättare i landstinget och kommer från den positionen att följa landstingspolitiken på lagom avstånd. Men akta er - 2014 kommer jag igen. Om inget oförutsett inträffar ska jag då göra allt för att nomineras som kandidat för Fp till det nya regionparlamentet som då ersätter det nuvarande landstinget.<br /><br />I politiken kommer jag att vara trogen Folkpartiet. Jag känner mej mer övertygad än någonsin om min politiska tillhörighet. Kan också notera att flera av de övriga partierna orienterar sig mot socialliberalismen, där Fp alltid varit. <br /><br />Socialliberlismens ideologiska kompass håller över tid med sin starka betoning på andlig frihet, ansvar för och solidaritet med medmänniskan, betydelsen av ett kreativt näringsliv med ett starkt privat ägande, skola och utbildning som ger varje individ förutsättningar till mognad, frihet och utveckling. Listan kan göras lång på ideologiska markörer.<br /><br />Framför allt har förmiddagens planering handlat på jobbet. Jag har många stimulerande arbetsuppgifter och nu är dom sorterade och uppdaterade. Det känns bra att redan nu veta vad jag i huvudsak kommer att ägna mej åt under både 2011 och 2012. Men jag ska akta mej mycket noga med att fylla på allt för mycket. Jag vill unna både mej och de mina mer av privat tid.Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-65434770452735381012011-01-04T13:46:00.003+01:002011-01-04T14:23:00.834+01:00Bygg ut järnvägsnätetNär jag summerar december månad kan jag konstatera att ca 10 timmar försvunnit på grund av förseningar och annat strul i tågtrafiken. Jag försöker så konsekvent det går att prioritera tågresande framför andra färdsätt. Jag gör det framför allt av praktiska skäl - det går att arbeta under restiden och det är bekvämt.<br /><br />Jag tillhör dom som inte beklagar mig i första hand. Självklart kan man inte alltd förvänta sig att det går att hålla tiderna. Snökaos och kyla går inte att tänka bort. Det ingår i förutsättningarna för resandet att vara förberedd på det som inte borde hända.<br /><br />Vi är nu i ett läge där tilltron till att komma iväg och komma fram fram i någorlunda rätt tid är oerhört låg. För min personliga del har jag slutat att boka in möten för nära inpå tidtabellstiderna, med allt vad det i sin tur innebär.<br /><br />Det är naturligtvis lätt att i detta sammanhang skylla på SJ. Men jag anser att kritiken borde riktas högre upp i maktstrukturen.Investeringarna i järnvägsnätet är alldeles för låga. En tågmästare uttryckte det så här för några veckor sedan när vi äntligen kom iväg från Stockholms central -"<em>det är helt enkelt för för många tåg på för lite räls". </em>Det säger sig självt att ska man samordna trafiken för både snabbgående X2000, pendeltåg, regontåg och godståg på samma räls då behöver det inte bli många störningar innan kaos ligger nära. <br /><br />Det är obegripligt att regeringen förhåller sig så kallsinnig till byggandet av Götalands- och Europabanorna. Infrastruktursatsningar (och satsningar på utbildningsväsendet) är långsiktigt säkra investeringar om man vill fortsätta att utveckla välfärden i vårt land. Det är när vi skapar förutsättningar till att människor kan mötas, när människor får en större arbetsmarknad att tillgå, som den konstruktiva utvecklingen tar fart. Se bara vad som händer i Öresundsregionen. Det nuvarande järnvägsnätet räcker helt enkelt inte till för att hålla dessa ambitioner högt. <br /><br />När Götalands- och Europabanorna blir verklighet, för det blir dom av nödvändighet förr eller senare, skulle det skapa helt nya förutsättningar för tågtrafiken i vårt land. Därmed också för en fortsatt välfärdsutveckling.Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-89475041801628507682010-10-29T16:15:00.003+02:002010-10-29T16:33:05.867+02:00Avslut i Allmänpolitiska utskottetJust nu är det uppbrottets tid i mitt politiska liv. Vi har idag avslutat mandatperioden för Allmänpolitiska utskottet i landstinget. Under mandatperioden har vi som ledamöter lärt känna varandra väl. Vi har diskuterat, samlat in information, debatterat, varit på studiebesök i olika verksamheter. Jag kommer att sakna utskottsarbetet och utskottskamraterna.<br /><br />Jag tillhör den något udda skaran som tycker att sammanträden kan vara intressanta och berikande. Det kan vara rent lustfyllt att få ihop ståndpunkter, sammanfatta ett ärende och komma till beslut.<br /><br />Det är några områden där vårt utskott satt avtryck i landstingets utveckling. Jag nämner här några exempel:<br />- Arbetet med yttranden kring hur landets regioner ska formas i framtiden. Det har vuxit fram en insikt om att de nuvarande landstingen inte är den mest optimala organisationsformen för både den regionala utvecklingen som hur hälso- och sjukvården ska organiseras. <br />- Utskottet var pådrivande i arbetet med att ta fram ett nytt miljöprogram för landstinget.<br />- Hur ska medborgarna känna ansvar, delaktighet och vilja att delta i det demokratiska projekt som ett samhälle är?<br />- Hur ska hälso- och sjukvården bli mer jämställd?Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-80285466961612079622010-10-24T18:44:00.003+02:002010-10-24T19:23:26.731+02:00Sista landstingsveckanTvå mandatperioder som aktiv i landstingspolitiken går nu mot sitt slut. Avslutar med en vecka med sammanträden i landstingsstyrelsen, i landstingsfullmäktige och i allmänpolitiska utskottet.<br /><br />Inför den nya mandatperioden valde jag själv att stiga åt sidan. Med jobbet i Stockholm blir det så gott som omöjligt att hinna med politiska uppdrag på hemmaplan. <br /><br />Under de kommande fyra åren blir mina politiska insatser begränsade till att vara ersättare i landstingsfullmäktige och i hälso- och sjukvårdsutskottet i Jönköping. Dessutom har jag fått förtroendet att ingå i styrelsen för länets folkrörelsearkiv.<br /><br />Jag kommer att sakna de sammanträden, konferenser och debatter som hör ett politiskt förtroendeuppdrag till. Det är mycket stimulerande och djupt meningsfullt att få medverka i sammanhang som syftar till utveckling, förändring och förbättring av förutsättningarna för ett bra liv för de innevånare som bor i vårt län.<br /><br />Mest kommer jag att sakna arbetet i Allmänpoltiska utskottet där jag varit ordförande. Vi har under perioden lämnat ifrån oss en rad yttranden, flerårsplaner och motionssvar. Jag ser det som en merit för egen del att vi i mycket hög utsträckning har kunnat resonera oss fram till beslut där vi varit överens.<br /><br />Jag kommer inte att sakna känslan av att jag borde varit någon annanstans när planeringen inte fungerat och jag blivit dubbelbokad. Eller stressen av att inte hunnit med att förbereda mej som jag velat. Eller inte gett mej in i debatten som jag borde. Eller skrivit mer debattartiklar eller blogginlägg. Känner redan av att både det mentala utrymmet blivit större, liksom utrymmet i kalendern.<br /><br />Folkpartiet i Jönköping kommer nu att representeras av två rutinerade och mycket dugliga politiker - Lena Skaring-Thorsén och Per Hansson. Jag är övertygad om att med dessa två representanter kommer Fp:s röst att förstärkas i landstinget.<br /><br />Med mycket stor sannolikhet blir den kommande mandatperioden den sista för landstinget i Jönköpings län. 2014 kommer vi förhoppningsvis att gå till val av ett regionfullmäktige som omfattar ett större geografiskt område än vårt nuvarande län. Redan nu samarbetar landstinget i en allt större utsträckning med Östergötlands- och Kalmar läns landsting inom hälso- och sjukvården. De nuvarande landstingen är helt enkelt för små för att klara den avancerade sjukvården. En större region är också nödvändig för att kunna tillskapa de framtidsinriktade samhällsinvesteringar som behövs inte minst inom infrastrukturen.Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-90316138197126315472010-09-20T07:34:00.002+02:002010-09-20T08:30:53.221+02:00Valresultat med blandade känslorValresultatet lämnar efter sig mycket mycket blandade känslor.<br /><br />Känslan som dominerar denna måndagsmorgon är obehaget av att ett tydligt främlingsfientligt parti med rötter och förankring i de nynazistiska rörelserna nu tar plats i våra främsta demokratiska församlingar. SD är inte vilket parti som helst och kan därför inte behandlas som ett sådant. <br /><br />Även Jönköpings län kan nu betraktas som ett fäste för SD med 6,4% av rösterna (5,7 i riket). Och det svider rejält att detta parti nu är större än Folkpartiet i den kommundel där jag själv bor. Och jag frågar mej - hur tänker mina grannar.<br /><br />Jag tror man kommer fel, om man bara söker orsaken till SD:s inbrytning, i de etablerade partiernas oförmåga att hantera integrationsfrågorna. <br />Förhållandet mellan makten och medborgarna kan beskrivas som ett kontrakt. Vi lever i tider av stora förändringar. En gammal arbetsmarknad ersätts av en ny. Socialförsäkringssystemen måste av nödvändighet reformeras. Vi är i allt större utsträckning beroende av och påverkas av globala förutsättningar. Människor känner att de kommer i kläm och att kontraktet inte håller vad man trodde att det lovade. Man blir ängslig och förbannad. Och när då ett parti utlovar att det är möjligt att allt kan förbli som det varit är det frestande att nappa på erbjudandet.<br /><br />Min analys är så här långt spontan och ofullständig. Mer kommer naturligtvis att behöva sägas och vi kommer att behöva dra konsekvenser av det som hänt. Nu får vi leva med valresultatet och respektera väljarnas ställningstaganden.<br /><br />På riksplan håller Folkpartiet ställningarna. Det är glädjande att vi ökar något i såväl Jönköpings kommun som i länet. Vi är inte längre det minsta borgeliga partiet, vilket känns bra.<br /><br />Naturligtvis var förväntningarna att det skulle gå ännu bättre. Många av mina partikamrater har lagt ner oändligt med tid och kraft i valrörelsen och det borde lönats bättre. Men se det gärna så att de socialliberala krafterna nu har stärkts och grunden är lagd för ytterligare framgånger i kommande val. <br /><br />Folkpartiets roll i svensk politik är att vara pådrivande och reformistiskt. Vi är framtidsinriktade och vet att samhällsfrågorna är komplicerade och därför kräver åtgärder och beslut som inte alltid är lättköpta och populistiska. Likväl är detta vår roll. <br /><br />På riksplan är Alliansen är nu största minoritetsblock. Vänsterkartellen kan tillsammans med SD fälla regeringen. Alla möjligheter måste nu uttömmas för att få med Miljöpartiet antingen som stödparti eller som en del av koalitionen. Detta har fungerat väl i till exemplelvis Jönköpings kommun.Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-90064269476509797302010-08-17T21:21:00.003+02:002010-08-17T22:01:15.039+02:00Politikens grå eminensI går kväll samlades ett 20-tal kandidater för Folkpartiet inför valet till landstingsfullmäktige i Jönköping, till en genomgång och diskussion om de viktiga frågorna inför valet. Det blev en kväll med livliga diskussioner, många inlägg och frågor. Vi hade trevligt och rent av roligt.<br /><br />När jag åkte hem tänkte jag så här - vad är det som driver människor att sätta av tid och kraft till något man sällan får särskilt mycket uppskattning för?<br /><br />De flesta fritidspolitiker kommer inte att uppmärksammas särskilt mycket. Många som blir valda till olika uppdrag kommer att arbeta i det tysta, ägna kvällar och helger åt sammanträden, inläsning av olika ärenden och delta i mängder av sammanträden. Man kommer att våndas inför beslut där det känns omöjliga att veta om det var rätt ställningstagande man kom fram till eller inte. I sämsta fall får man utstå "spott och spe" och möta en "mördande" kritik.<br /><br />Ändå kommer alla dessa som nu står på partiernas olika listor att känna lust och vilja till ett politisk engagemang.<br /><br />Naturligtvis är en av bevekelsegrunderna att få utöva makt. Makt är ju i dessa sammanhang möjligheten att kunna påverka och förändra. Man nöjer sig inte med att bara sitta vid köksbordet och gnälla eller ha åsikter i största allmänhet. Möjligheten att förändra är en stark drivkraft.<br /><br />Hos många finns en medveten livsinställning om att en bra samhällsgemenskap inte är möjlig om det inte finns dom som har kraft att lägga ner ett engagemang på det som är större än den privata sfären. <br /><br />Jag har under åren mött många av dessa firtidspolitiker som arbetar i det tysta. Man må vara sosse eller moderat, vänsterpartist eller folkpartist. Alla dessa politikens "grå eminens" är värda om inte beundran så en röst på valdagen.Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-89223691967816527932010-08-16T11:09:00.003+02:002010-08-16T12:13:46.823+02:00Gud är godVårt senaste barnbarn döptes i går i Månsarps kyrka. Det var en fin och viktig högtid. <br /><br />På kyrkogården, som omger sockenkyrkan, ligger några från de generationer som gått före begravda. Inne i kyrkan samlades vi som nu lever. Det var mer än en namngivningscermini. Vi tackade Gud för det nya liv som anförtrotts oss, vi påmindes om det ansvar vi alla delar med föräldrarna och vi bad om Guds omsorg och beskydd över det nya livet. <br /><br />I liturgin var de första orden prästen mötte oss med - "<em>Gud är god</em>". <br /><br />Ibland kan man med rätta ställa frågan om det inte är de destruktiva och nedbrytande krafterna som styr vår värld. All den information som sköljer över oss är ofta så laddad av det godas motsats. Vad är det för värld som detta lilla barn kommer att möta? <br /><br />Kanske det är kyrkans främsta uppgift att ständigt påminna oss om att tillvarons innersta, dess djupaste mening, dess största kraft, det vi kallar Gud - är godhet, kärlek, barmhärtighet, nåd. Och att det är vår främsta kallelse i livet att stå i det godas tjänst.<br /><br />När det nya lilla barnet bars fram och välkomnades gjorde vi det <em>inför den Gud som är god. </em><br /><br />De traditioner vi har kring livets olika skeenden - dop, konfirmation, vigsel, begravning har alltid förändrats och förnyats. Så också nu. Allt fler väljer idag någon annan form av välkomst- och namngivningscermoni än dopet. Allt färre konfirmeras. Vi gifter oss fortfarande i stor utsträckning i kyrkan, samma sak med begravning även om allt fler gärna vill att den religiösa aspekten ska tonas ned.<br /><br />För min del skulle det kännas fattigt och att något fattades om formen och ritualen vid livets viktiga händelser inte hade en andlig dimension Vem ska jag tacka, eller för den delen - anklaga. Vart skulle tankarna och känslan inför livets mysterium ta vägen och riktas till? Inte för att begripa allt eller för att förstå men att ana ett sammanhang som är större. Att livet självt är en Gud - som är god.<br /><br />Vi vet inte hur livet kommer att bli för vårt barnbarn. Vi vet att han är unik. Ingen har tidigare varit som han. Han är en gåva till oss. <br />Det ska bli både spännande och förmodligen ibland oroligt att följa honom på hans livsväg och vid de vägval han kommer att göra.Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-34492718804929905212010-08-10T18:51:00.002+02:002010-08-10T19:26:40.714+02:00BöckerJag tillhör den delen av mänskligheten som är bokläsare. Inte överdrivet, men jag har behov av att alltid ha någon bok på gång. Just nu har jag splittrat upp mej på tre böcker. Lite omanligt kanske, eftersom fördomarna påstår att vi män bara klarar av en sak åt gången.<br /><br />Ben Furman är psykiater och leg psykoterapeut, verksam i Helsingfors. Jag har hört honom föreläsa några gånger, vilket gett mersmak. För drygt 10 år sedan gav han ut en bok med titeln <em>"Det är aldrig försent att få en lycklig barndom"</em>. <br /><br />Tre fjärdedelar av dem som haft en svår barndom klarar sig trots allt bra i livet. Hur kommer det sig? Boken beskriver och berättar på ett intressant och lättillgängligt sätt. Den verifierar att ingen människas liv är ödesbestämt.<br /><br />Svante Nycander, tidigare bland annat ledarskribent på DN gav förra året ut boken <em>"Liberalismens idéhistoria"</em> med undertiteln "Frihet och modernitet". En riktig tegelsten.<br /><br />Efter andra världskriget har den liberala samhällsmodellen varit mer framgångsrik än alla andra alternativ. Och ändå vet vi så lite om dess historia och ursprung. Paragoxalt nog finns det oändligt mycket mer skrivet om socialismen och dess avart i kommunismen. För oss som är övertygade socialliberaler och som ser dess stora ideologiska fördelar framför socialismen, kommunismen och konservatismen känns boken som nödvändig att läsa.<br /><br />När Roslund och Hellström skrivit en ny deckare läser man den. Just nu läser jag <em>"Tre sekunder</em>". Man sträckläser och kan inte ana sig hur det slutar förrän man är där. En tågresa mellan Stockholm och Nässjö går fort när man har Roslund och Näslund som resesällskap.<br /><br />Kan så här långt rekomendera alla tre för läsning.Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-39829677659689831392010-08-09T13:04:00.002+02:002010-08-09T15:22:11.559+02:00FöräldraansvaretDet finns inget som kan ersätta en omtänksam och engagerad förälder. Inte skolan, inte socialen eller "samhället" i stort. Att vara förälder är det största ansvar vi går in i i livet.<br /><br />För några år sedan mådde ett av barnen i vår bekantskapskrets dåligt. Han hade ont i magen, det syntes att han hade bekymmer. Han var osäker och rädd och han ville inte gå till skolan. <br /><br />Under nära två månaders tid turades pappa och mamma, morbröder och mostrar om att följa med honom. Magontet, osäkerheten och det dåliga måendet försvann så småningom. Men det tog tid och krävde tålamod. (Behöver säkert inte berätta att familjen var invandrare).<br /><br />I vår normalsvenska kultur har den här dimensionen på engemang varit på väg att tunnas ut. Vi ser det allt för ofta som en självklarhet att det är samhällets ansvar att ta hand om problemen. <br />"Det var ett misstag i Sverige att förminska föräldrarnas ansvar. Det är inte skolans barn. Det är inte samhällets barn. Det är föräldrarnas barn." För att citera Jan Björklunds tal på Marstrand i går (söndag). Bra sagt!<br /><br />Ett välfärdssamhälle med ambitioner ska ge föräldrar stöd på många olika sätt. Vår föräldraförsäkring är unik i sin omfattning och ska naturligtvis hela tiden reformeras. Barnhälsovården och socialtjänsten ger insatser både av generell art och mer specifikt inriktade. Skolan och fritidsaktiviteterna är arenor där barnet får möjligheter att utvecklas och mogna. Men inget kan ersätta föräldrars omsorg, kärlek och ansvar.<br /><br />Detta ansvar tror jag inte går att tvinga fram. Vi måste prata, debattera och skriva om det viktiga föräldraansvaret. Påminna om det och stimulera fram det. Men om det är så illa att föräldern inte ser sin uppgift, eller vill se den, då tror jag man gör mer skada än nytta om man försöker tvinga fram ett ansvar. <br /><br />Inom skolområdet genomförs nu, tack vare Folkpartiets och Alliansens inisiativ en rad reformer inom skolområdet; ny skollag, ny lärarutbildning, ny gymnasieskola, nya läroplaner, nya betygssystem, lärlingsutbildning, yrkeshögskola med mera. Men jag tror inte vi behöver ett lagstöd för att tvinga fram ett föräldraansvar.Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-65752807962609565092010-07-30T08:33:00.003+02:002010-07-30T09:36:57.347+02:00Dom som har det svårastSom socialliberal finns ett par frågor man ofta ställer. Dom kan formuleras så här: <br />- Vad betyder det här beslutet för den som har det sämst och svårast?<br />- Hur gör vi för att ge möjligheter till ett bra liv för dom som behöver andras stöd?<br /><br />En erfarenhet av de stora besluten om "budgetsanering" på såväl 90-talet som under de senaste åren är att dessa drabbar dom som har det svårast mest. Jag tänker främst på de hemlösa, missbrukarna, psykiskt störda och sjuka, barnen till psykiskt sjuka och till missbrukare, anhöriga till svårt sjuka eller till dementa. För att nämna några. <br /><br />Vi har råd med solidariteten och välviljan i goda tider och kan vara generösa. Men sedan? <br /><br />Ett stort undantag var under "krisåren" 1993 och 1994. Budgetunderskotten blev gigantiska efter 80-talets glada dagar. Då fattades besluten om den viktiga handikappreformen. Reformen gick ut på att genom lagstiftning ge funktionshindrade samma rättigheter och möjligheter till ett fullvärdigt liv som vi andra. Det folkpartistiskt styrda socialdepartementet drev igenom en dyr reform mitt under brinnande kris. <br /><br />Med LSS-lagen som stöd kan den funktionshindrade idag hävda sin rätt.<br />Men det kan inte den som är gammal och behöver samhällets stöd. Det kan inte den som är anhörig till en psykiskt sjuk människa som kanske dessutom har missbruksproblem. Det kan inte den som är hemlös.<br /><br />Det duger dessutom inte för den som har en socialliberal övertygelse att låta dessa medmänniskors välbefinnande bero på godhjärtade och filantropiska insatser. Hur bra dessa än är. Ett välfärdssamhälle tar ett ansvar för sina medborgare.<br /><br />Välfärdssamhället bygger bland annat på att det finns en förankring bland oss medborgarna om att använda en del av de gemensamma resurserna till dom som har det sämst.<br />Vi måste tycka att det är rätt att satsa pengar på missbrukare trots att han/hon kanske inte blir nykter eller fri från sitt narkotikaberoende. Vi måste tycka det är rätt att barn med särskilda behov får det stöd i skolan som de behöver. Vi måste tycka det är rätt att satsa även om det inte alltid hjälper.<br /><br />Ett sätt att leva sig in i hur "dom har det" är att ta del av människors berättelser. Just nu läser jag Susanna Alakoskis senaste roman "håpas du trivs bra i fengelset". Det är en berättelse som på ett gripande och ibland outhärdligt sätt beskriver vanmakten i att vara anhörig till en missbrukare. Den beskriver också samhällets tafathet och misslyckanden. Men den ger mej stöd i övertygelsen om att alltid ha med frågan om hur vi gör för dom som har det svårast. Läs den!Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-37450729095720757822010-07-28T08:01:00.002+02:002010-07-28T09:01:20.057+02:00Värderingar som styrJag har valt att engagera mej politiskt - i Folkpartiet. För mej handlar politik i första hand om vilka värderingar jag vill ska styra samhällsutvecklingen. <br /><br />I det politiska vardagsarbetet kan man drunkna i olika sakfrågor, detaljer och "småfrågor". Här kan det handla om förmåga att kunna driva frågor, kunna kompromissa och söka majoritet för olika förslag eller att söka majoritet för att en del förslag inte röstas igenom.<br /><br />Men innerst (eller ytterst) så är det avgörande om de grundvärderingar jag står för får ett genomslag i det samlade resultatet.<br /><br />En av de värderingar som är central för mej kan formuleras så här - det ska finnas möjlighet och utrymme för varje människa att kunna växa och utvecklas.<br /><br />Vi har alla olika förutsättningar - ekonomiska, sociala, psykologiska. Oavsett detta har alla i mitt socialliberala perspektiv samma rättighet att vara och bli den man vill och kan utvecklas till.<br /><br />I mitt politiska arv finns frågan om religionsfrihet med som mycket central. Man skulle få tro på Gud så som man själv kom till var rätt. En kyrka skulle inte få ha monopol på sanningen. <br /><br />Idag går naturligtvis skärningspunkterna på andra områden, men landar likväl i utgångspunkten att alla ska ha rätt till samma möjligheter. <br /><br />Skärningspunkterna går idag på delvis andra områden. Religionens roll och plats är definitivt inte överspelad. Trots vårt toleranta förhållningssätt har vi svårt att acceptera moskeér och synagogor. <br />En invandrare möts fortfarande av fördomar på arbetsmarknaden. Funktionshinder av olika slag "står ivägen". Sexuell läggning spelar roll i vilket bemötande man får. <br />Barn som växer upp i fel bostadsområde, barn till missbrukare, psykiskt störda eller sjuka riskerar att halka efter från början.<br /><br />Om vi vill ha ett samhälle där alla ska ha samma möjlighet att växa och utvecklas då har vi socialliberaler en stor uppgift.Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4776286683869194534.post-58506388957818098652010-07-18T21:28:00.003+02:002010-07-18T21:57:40.668+02:00Söndagsbetraktelse den 18 juli 2010Den yttre ramen för dagens bibelberättelse är att Jesus tar med sig några av sina närmaste vänner upp på ett berg.<br /><br />Vi som bor vid foten av ett berg vet hur ansträngande det kan vara att bestiga ett berg. Vi vet också om tillfredsställelsen när man kommit upp. Man kan andas ut, vila och inte minst njuta av utsikten. Här i Taberg kan vi från toppen av berget se över de småländska skogarna och sjöarna, vi kan se samhällen och vägarnas riktning. Det är vackert och man kan få en överblick över landskapet.<br /><br />Bildligt talat behöver vi "ta oss upp på berget" emellanåt för att kunna se perspektiven, ta ut färdriktningen, se var hindren finns för att veta hur vi ska gå. Vi behöver plats och tid för reflektion och eftertanke gärna tillsammans med några av de närmaste. Vardagen är ofta fylld av situationer och aktiviteter då tiden inte finns för att tänka efter. <br /><br />Det här "bildliga berget" kan för mej vara cykelturen, tågresan, promenaden, semesterveckorna. Det är inte självklart att utrymmet för "tiden på berget" finns. Ofta får vi ta oss dit med ansträngning eller åtminstone se till att vi tar oss tiden.Stig-Arne Tengmerhttp://www.blogger.com/profile/01616368443103353825noreply@blogger.com0