Inlägg
Det var en glädjande nyhet som kom före midsommar. Läsårets
betygsresultat för årskurs 9 i Jönköpings kommuns skolor visar på en klar
förbättring.
En högre andel elever, i jämförelse med tidigare år, är
efter läsåret 2017/18 behöriga till gymnasiet. Andelen har ökat från 83% till
86%. Räknar man om procentsiffrorna innebär det att ca 40 fler elever än förra
året gick ut grundskolan med större möjlighet att kunna möta vuxenlivet med en
gymnasiekompetens i botten.
Att gå ut årskurs 9 i grundskolan med behörighet till
fortsatta studier är en av de viktiga avstampen i livet. Kan den unge sedan
fullfölja gymnasiestudierna öppnar sig förutsättningarna till bra liv med stora
möjligheter på arbetsmarknaden. Därför är nyheten om att fler gått ut årskurs
nio med godkända betyg glädjande, både för den enskilde eleven och för vår
kommun.
När fler elever lyckas i skolan kommer också företag och
offentliga arbetsgivare att ha fler att anställa. Den gemensamma ekonomin i
samhället växer och vi får bättre förutsättningar att utveckla
välfärdssamhället.
Skolan har ett uppdrag att förmedla ”kunskaper och värden”. Skolan
ska också ”uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att
tillgodogöra sig utbildningen”. Därför är de ökade betygsresultaten ett kvitto
på att lärare och skolledning i vår kommun gör ett bra arbete.
Förmodligen spelar det också in att satsningarna på att
skapa mer resurser i förskolan och de lägre årskurserna ger resultat.
Man kan ha delade meningar om värdet av betyg och hur dessa
är konstruerade. I brist på annat är betygen ändå den säkraste metoden att
utvärdera hur väl skolans huvudman fullföljer sitt uppdrag, i vilken
utsträckning lärarna lyckats i sin lärargärning och ett ”kvitto” på de
ansträngningar eleven gör i sitt skolarbete. Betygen är urvalsmetoden och
nyckeln till fortsatta studier och yrkesutbildningar.
Trots den glädjande nyheten är det ändå fortsatt allt för
många elever som har svårigheter med att tillägna sig skonans undervisning. Därför
är en prioritering av skolan av stor betydelse, för den enskilde, men också för
samhället i stort.
För Jönköpings del innebär detta bland annat, en
prioritering av resurser till förskolan och de lägre årskurserna, ett aktivt program
för ökad kompetens för lärare och en ökad attraktionskraft för läraryrket,
digitalisering, en skolmiljö som främjar ett bra pedagogiskt arbete, en
resursfördelning mot de elever som behöver mer stöd i undervisningen.
